Bebis kisse.

När jag vinglade hem i morse, hörde jag ett stort MJAUUUU fast i mesig ton och
pipigt fast ändå högt.

Kollade runt först sen tänkte jag skit samma nån jävla kattjävel.

Sen såg jag en liten liten liten kisse, som kom ut på gatan som va genom blöt, och darra och mjau högt. Och titta på mig så jag började stor tjuta och tog upp han på engång och tog hem honom.

Så väckte jag mamma och han sa bara snälla gå och lägg dig så tar vi de imorgon, men så visa jag katt bebisen och förklara så började hon linda in han i handukar och gav han mjölk mm.

Nu ligger bebisen hos mig och har de varmt och tryggt. Vem fan släpper ut en liten kattunge mitt i natten, han är ungefär lika stor som en handflata.

Vi har besämmt att han får stanna kvar. Saknar ägarna honom är det deras egna fel. Vi har döpt honom till Elvis. Så söt!

Jag är verkligen ingen katt människa men han såg så liten och oskyldig ut och frös som sjutton. Tänk vad som hade kunnat hända honom om inte jag tog med han. Kanske blivit påkörd eller förfrusit.